Det blir en tillfällig skatt på elproducenternas intäkter över en viss nivå från mars till efter midsommar, enligt en proposition som regeringen nu lämnar till riksdagen. Men staten väntas bara dra in cirka 150 miljoner kronor netto på skatten.

– Det är en form av skatt som ligger på 90 procent av elproducenternas intäkter över 2 kronor per kilowattimme, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Skatten, eller intäktstaket som är den formella termen, är en följd av ett beslut om en förordning som EU-länderna kom överens om i september. Det var en av åtgärderna för att tackla höga energipriser och skatten skulle sedan gå till att lätta bördan för elkunder. Överenskommelsen sade att intäktstaket skulle införas den 1 december 2022 och gälla som längst till den sista juni 2023.

Men den nya regeringen meddelade strax efter tillträdet i oktober att intäktstaket inte kunde införas förrän den 1 mars. Delar av oppositionen och kritiker utanför riksdagen har luftat misstankar om att regeringen sköt på införandet för att inte slå mot elproducenternas stora intäktsmånader under vintern.

– Det är fel, den svenska grundlagen har tydliga krav på beredning, kontrar Svantesson och understryker att tiden inte räckte till för att få allt på plats redan den 1 december.

Och det är omöjligt att som någon föreslagit att ta ut skatt i efterhand, det vill säga retroaktiv beskattning, framhåller hon. Kritiker har lyft det som en möjlighet.

Enligt finansministern kan en del av de intäkter taket väntas ge användas till att finansiera det stöd som hushåll med gasvärme har lovats.